torsdag 29 december 2011

Blir 2012 året då drömmen blir sann?...

Har haft två kompisar här en sväng ikväll. Den 22 januari är deras första barn planerat att komma till världen. E är så rund och fin om magen och man kan nästan inte fatta att det ligger en färdig människa där inne. Det ska bli spännande att se om det blir en flicka eller pojke, men huvudsaken är att liten mår bra. Vi har även ett till kompispar som är planerade att få i februari.
  Jag kan inte låta bli att bli lite avis, det måste jag erkänna. Jag längar så tills det står ett + på gravtestet och tills jag får bli tjock om magen och känna bebisens sparkar.
 Ibland känns det som att drömmen aldrig kommer bli sann. Men så får jag inte tänka, får ibland säga till mig själv på skarpen. Jag måste vara positiv annars klarar jag inte det här. Min senaste mens varade i ca en vecka, den slutade på julafton. Jag får verkligen hoppas att den tänker komma i tid nästa månad med. Då ska jag ju ringa och boka tid för den där j*vla spolningen. Den här gången ska det bli av! Men min kropp är ju inte som den borde. Idag hade jag en liten blödning, varför vet jag inte men en blödning var det i alla fall. Det är för tidigt för att det skulle kunna vara en ägglossningsblödning, men vad är det då? Det är så många gånger jag fått sånna här blödningar och varje gång grubblar jag över vad det kan vara. Googlar genom alla sidor som finns och stressar upp mig själv över allt som det kan bero på. Nu tänker jag inte göra det något mer. Jag mår bara dåligt och målar fan på väggen...

Planen är ju nu att jag ska börja ta hormonsprutor, som gör att äggen mognar. Därefter får jag åka till sjukhuset och få en annan spruta som framkallar ägglossning. Vi får hoppas att det fungerar, den förra behandlingen då med tabletter, som fungerar på ungefär samma sätt misslyckades. Det visade sig att de mogna ägg vi sett på ultraljuden bara var tomma,vätskefyllda ägg.
  På ett sätt är det  i alla fall skönt att veta att vi har i alla fall två olika behandlingar till att prova, hoppet är ju inte ute än. Men det är ju den här eviga väntan, ja den känns faktiskt evig. Det känns ofta som om vi står och stampar på samma ställe och att min kropp jobbar mot oss hela tiden. Men snart är det 2012, kanske blir det ett år som vi kommer kalla det bästa året i våra liv?  Vi håller tummarna för det!

Nu är det dags att sova nu väntar jobb över nyår....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar